besparingskrav i Vara

På nyheterna pratar de om att bildningsnämnden i Vara kommun måste spara ett antal miljoner om budgetförslaget går genom. Var ska de spara? Jo, bland annat ska det skäras ner på personalen. Samtidigt förväntas lärarna kunna möta varje elev på dess egen nivå och hjälpa alla elever att utvecklas i sin egen takt. Hur går den ekvationen ihop?
Det är precis detta som beskrivs i kapitel 7 under rubriken "skolans paradox", visst är det trevligt när man ser en så tydlig koppling mellan verkligheten och kurslitteraturen, trots det hoppas jag givetvis att budgetförslaget inte går genom. Det är bättre de sparar in färgen på stationshuset eller hästarenan och låter skolor och äldreomsorgen ha kvar sin personal.

Framtidens skola

Under rubriken ”morgondagens lärande” beskrivs hur dagens elever måste utveckla förmågor för att kunna fungera i ett samhälle som vi idag inte vet hur det kommer att se ut. Med tekniken som hela tiden utvecklas och med den ökade tillgängligheten att förflytta sig från land till land kommer världen kanske att se helt annorlunda ut om något decennier, vem vet? Mycket har hänt sedan jag gick i skolan, när jag var liten fanns inte Internet och mobiltelefoner. Nu kan man kontakta hela världen via sin dator. Frågan är hur vi som blivande lärare ska kunna förmedla kunskaper till våra blivande elever när vi inte vet vad de behöver kunna. Visst, att hjälpa eleverna bli självständiga, tänkande människor låter spännande. Så nu ser jag fram emot att utbildningen ska komma igång så att jag kan lära mig om läraryrket för att sen gå ut i arbetslivet och skapa dessa framtidens medborgare.

IKT 3 - gruppen gör dokument via googledocs

Så mycket frågor...

Av titeln ”Lärare av i morgon” är det lätt att dra slutsatsen att boken ska handla om morgondagens lärare, det vill säga vi som just nu befinner oss alldeles i startskedet av lärarutbildningen. Det beskrivs lärares olika sätt att agera och lärares olika filosofier beträffande elevernas inlärning. I slutet av bokens andra del beskrivs och diskuteras klassrummets utveckling. Förr var det mer arbete i helklass där alla eleverna satt i sina stolar och arbetade med samma sak och sa efter fröken i kör. Nu är det på många ställen enskilt arbete som gäller. Eleverna kan till exempel få en lista med vad som ska vara gjort innan en viss dag och får sedan själv disponera vissa lektioner efter behag. I boken tar man upp såväl fördelar som nackdelar med de båda arbetssätten.
När jag läser det kommer frågorna direkt, kommer detta behandlas under vår tid på lärarutbildningen? Finns det några rätt och fel i hur man bör agera i undervisningen eller är det upp till varje lärare att själva bedöma vad som känns bäst och vad som verkar passa klassen? Kommer vi i framtiden sitta framför en web-kamera och instruera barnen som sitter hemma framför datorn? Nej, jag hoppas och tror inte det, men vart tar oss utvecklingen? Inte kan vi väl fortsätta stå framme vid katedern med vår pekpinne och rabbla glosor?
Ahh, så mycket frågor och jag som inte ens har tänkt arbeta i skolan. Jag siktar ju egentligen på Förskolan, men vem vet, kanske blir det Förskoleklass med en hög vetgiriga 6-åringar. Hur ska de i så fall undervisas? Några kommer att kunna läsa och skriva sitt namn innan de börjar Förskoleklass och andra har myror i byxan och vill inte sitta still tillräckligt länge för att hinna fatta pennan eller öppna boken. Hur gör man då? Man vill ju stimulera varje elev till att utvecklas och trivas i skolan, men alla är vi ju olika så hur ska man klara av det?

Om lärande, matematik och fruktdelar

Sitter här och läser Carlgren och Martons ”Lärare av i morgon”. I inledningen av del II diskuterar författarna att fokus inte bör vara på hur lärandesituationen ser ut utan på vad eleven faktiskt lär sig. Begreppet lärande förklaras på sidan 129 på följande sätt: ”så lärande har i en fundamental mening att göra med att lära sig förstå, lära sig uppfatta, lära sig erfara världen omkring oss.”
Senare i boken (s149-) beskrivs en studie av fem lärares sätt att introducera sina elever i bråk och procenträkning. Att det är just ämnet matematik som valts att beskriva i boken förklaras med att det är ett ämne som en del elever har stora problem med i skolan.
Varför tar jag då upp detta ämne här i bloggen? Jag har varit på en förskola där vi hade matematik som tema just för att försöka få barnen att förstå matematikens mysterier redan i tidig ålder. Att barnen var 1-4 år gjorde att vi som personal var lite skeptiska i början. Men det gick hur bra som helst, vi började med det enklaste såsom att räkna fingrar och hur många barn det var i samlingen. Både inomhus och ute i naturen hittade barnen former (cirkel, trekant och fyrkant) och jämförde stor med liten. I fruktstunden gavs ett ypperligt tillfälle att tillämpa matematiska färdigheter. Förutom jämförelser mellan stor och liten, räkning av bananhjul och vindruvor kunde vi även introducera barnen i de härliga bråkens värld (till skillnad från slagsmåls-bråken). De största barnen lärde sig snabbt att om man delade en frukt i två lika delar hade man två halvor, från den upptäckten var steget inte stort till att förstå att två halvor bildade en hel. Till slut var vår mest populära frukt ”en fjärdedel”, vilken frukt det var spelade inte så stor roll, det viktiga var att få just en fjärdedel.
På 5-års avdelningen kom de ett steg längre, där bad barnen inte om fjärdedelar och halvor utan om 25, 50 eller 100 % av en frukt.
Det bästa med hela matematikprojektet var att barnen tyckte att det var roligt och de var oerhört nyfikna på att få lära sig mer hela tiden och att tillämpa sina kunskaper i nya och olika sammanhang.
Genom förskolans matematikprojekt gavs alltså barnen möjlighet att lära sig genom att erfara, uppfatta och förstå.